Nyhet

Investera för bättre arbetsmiljö

Mekanisering och investeringar för bättre arbetsmiljö och effektivare arbetssätt är en regel inom lantbruket, men har ännu inte nått hästnäringen fullt ut. Visserligen är ändamålen olika, men att vi många gånger sliter tungt med ”icke-pengaskapande” arbetsuppgifter kan nog de flesta i hästnäringen skriva under på. Ett företag som försökt att komma ifrån detta är Grindtorps Gård utanför Åkersberga som drivs av paret Titti och Lennart Jöngren. Företaget är också Kvalitetsmärkt Hästverksamhet.

Familjen Jöngren har bott och verkat på Grindtorps Gård sedan slutet av 1800-talet. Numera ligger det tätortsnära, ca 3 km från Åkersberga Centrum och 3 mil norr om Stockholm.

Verksamheten bygger på principen ”Flera ben under pallen”. Man har växtodling på 54 ha, varav den största delen är vall som används till hästfoder, men även till gårdens får och lamm. Omväxlingsgröda vid vallbrott är korn, halmen tar man hem till strö och kompletteringsfoder till hästarna. Grindtorps gård tar också emot gödsel från kommunens hästanläggningar, de som också köper foder från företaget, och därmed sluter man kretsloppet lokalt.

På gården finns 20 hästar: 16 st i Active Stable (AS), varav 13 inackorderingar och 3 egna, 2 nordsvenskar (varav en egen, en inackorderad) går i lösdrift ”på skogen” 3 ha och en liten ligghall. En fullblodshingst och en shettis (egna) står i utebox på nätterna och går i skogshage på dagarna.

Det finns ca 30 ha beten, största delen är bete till fåren (man föder upp lamm och säljer köttlådor), men en stor naturbeteshage, 8 ha, finns i anslutning till Active Stable. På somrarna öppnas grinden till AS och hästarna utnyttjar betet och AS med ligghall, vattenautomater och halmstation under sommaren. Då är dock foderstationerna stängda.

Man anordnar också olika träningar och helgkurser. Många med inriktning på Akademisk Ridkonst, men också tömkörning och lite hoppning.

Förutom Titti och Lennart finns också en heltidsanställd. Grindtorps Gård har ett nära samarbete med Serena Jöngren, som är fysioterapeut och instruktör med inriktning mot Akademisk Ridkonst och med fokus på hästars och människors rörelse och samverkan.

Hur såg ert arbete ut innan ni byggde active stable? Har du någon uppfattning om hur mycket tid som lades på stallarbete?
– Innan vi byggde Active Stable hade vi traditionellt hästboxsystem uppdelat på tre stall. Vi hade ungefär lika många inackorderingar och egna hästar då som nu. Vi fodrade hästarna fyra gånger per dygn och släppte ut och in. Inackorderingarna mockade själva. Vi lade ca en heltid på inackorderingsverksamheten. Väldigt bundna tider, då hästarna är rutinbundna, berättar Titti Jöngren.

Vad var det som fick er att investera?
– Stallen började bli slitna och krävde renovering. Hagarna var leriga och upptrampade. Vi gjorde kalkyler på vad det skulle kosta att renovera samt åtgärda underlaget i rasthagarna. Vi konstaterade att för att kalkylen skulle gå ihop i ett renoverat stall med boxsystem som uppfyllde lagkrav och arbetsmiljö, så skulle inackorderingarna vara tvungna att betala mellan 10-12.000:-/månad. Vi skulle ha kvar samma arbetstider och åtgång av arbetstid. Vi började också bli äldre och insåg att vi knappast skulle hålla för hårt fysiskt arbete så många år till. Då hittade jag förstudien från Bollerup om Active Stable (Ventorp/Michanek) och kände att detta ju var klockrent. Våra hästar hade alltid gått i flockar även i rast- och beteshagar och detta passade vår filosofi perfekt: Ökad djurväldfärd, bättre arbetsmiljö och mindre arbetstid, miljömässigt ett uppsving då gödseln lättare skulle kunna tas omhand. Dessutom såg den ekonomiska kalkylen betydligt bättre ut än om vi hade satsat på traditionella boxar.

Hur har investeringen sett ut?
– Den största investeringar var marken: AS ligger i en av de gamla rasthagarna. Där tilläggsdränerade vi, lade markduk, makadam samt plastraster (markarmering) därefter grusandes ytan upp. Betongplattor gjöts för byggnaderna: Ligghall med  två sjukboxar på gaveln med varsin tillhörande sjukhage, ett isolerat utrymme med vatten och täckeshängare, två grovfoderstationer, en kraftfoderstation och en halmstation (fri tillgång). Vattenledning med värmekabel drogs till två vattenautomater.

En ”arbetsväg” grusades upp på baksidan av grovfoderstationerna för att slippa köra in till hästarna vid påfyllning av foder. Byggnaderna i sig uppfördes av Bruksbalken medan  HIT Active Stable är det företag som levererat tekniken. Hela investeringen gick på ca 2, 5 miljoner. Med tanke på att marken skulle ha behövt åtgärdas oavsett, blev detta ändå betydligt billigare än om de hade renoverat boxstallarna. Dessutom lägger man nu ner betydligt mindre arbetstid. Stallbyggnaderna är obyggda till rymlig sadelkammare, omklädningsrum, dusch, toa, pentry, skötselutrymme samt hästdusch och veterinär/hovslagarutrymme.

Hur ser ert arbete ur nu? Hur mycket tid lägger ni på stallarbete och vad är det för arbetsuppgifter ni gör?
– Vi har permanentbädd av halm i ligghallen. Det innebär att vi fyller på halm ca 1 gång/vecka med lastmaskinen. Ingen mockning. Bädden tas ut varje sommar, då ligghallen rengörs. Vistelsesytan mockas dagligen. Efter att ha testat olika varianter, fastade vi för att mocka med spångrep i skopan på lastmaskinen. Det är ju bara att plocka upp högarna, så ingen sortering behövs från strö. Under den frysfria delen på året tar det mellan 40-60 min att mocka åt 16 hästar. Är det mycket snö, plogas ytan och snövallarna ligger kvar som miljöberikning och gödseln plockas sedan bort vartefter den tinar fram.

Foderstationerna/halmstationerna och ligghallen fylls på med lastmaskin ca 1 gång/vecka. Man går runt i stationerna och kollar fodret 3 ggr/dag,  en runda som tar max 10 min. En gång per dag läses datorn av så att man vet att hästarna äter det de ska. Allt foder analyseras och Titti räknar foderstater till alla hästar. Dessutom ”klockas” alla hästar, för att veta hur lång tid det tar för varje individ att äta 1 kg hösilage. Gården är ansluten till SVA:s gårdskontroll av parasiter, så två gånger/år tas träckprov. Proverna körs till SVA i Uppsala och de förser gården med detaljerade instruktioner om hur avmaskningarna ska skötas.

Vad tycker ni att man ska tänka på innan man investerar?
– Planera logistiken ordentligt på papper (eller i datorn) innan! Se till att det finns ordentligt med utrymme kring foderstationerna och att ligghallen är välplanerad. Undvik att hantera foder inne bland hästarna!

– Många tror att det sköter sig själv för att det är mekaniskt. Som all mekanik kräver det underhåll, tillsyn och skötsel. Detsamma gäller hästarna. Det är t.ex. viktigt att ha goda rutiner för hur invänjning av nya hästar ska gå till. Vi tar bara emot nya hästar (i mån av plats) en gång om året, 1 juni. Då ser vi till att de är korrekt avmaskade, de får stå tre veckor i karantän och därefter vänjas in i flocken i den stora beteshagen där det finns utrymme att komma undan. När hösten kommer och de ska vänjas in i stationerna är de trygga i flocken och lär sig i ett nafs!

– Man behöver också ha koll på att gruppen fungerar väl. Ibland kan det ta tid. Nu för tiden tar vi bara in hästar som har gått i flock innan. Vi har erfarenhet av att få in tävlingshästar som bara stått i box och gått i liten rasthage med max en kompis. Det har gått bra, men tagit mycket tid och varit lite väl spännande under resans gång. Dessa hästar har, när de väl har förstått de sociala koderna, varit oerhört leksugna och sociala, men resan dit har inte varit utan problem.

– Vi har blandad flock med ston och valacker, olika raser, åldrar och storlekar. Det fungerar jättebra för oss. Vi är också noga med att hästägarna inte får vara inne i AS och hålla på med sin (och framföra allt inte någon annans) häst. Vi har detaljerade kontrakt och ordningsregler.

– Ett gott djuröga är ett måste!

Är det något ni skulle ha gjort annorlunda?
– Några detaljer som vi har rättat till. Vi har t.ex. gjutit större plattor kring foderstationerna där det slits mycket. Däremot skulle vi gärna vilja vidareutveckla mekaniken för mockningen, både av den markberedda delen i Active Stable men också av naturbetet. Tyvärr upplever vi inte att det i nuläget finns vare sig maskiner eller någon naturlig återförsäljare. Men vi hoppas och tror att utvecklingen går framåt och att det snart finns lösningar för detta också, avslutar Titti.

Fotografier: Åsa Vikman

Läs mer

Mer om Grindtorps Gård hittar du på https://grindtorpsgard.se/

Mer om arbetsbesparande åtgärder: https://www.hyn.se/arbetsbesparande-atgarder/

Mer från Hästnäringens Yrkesnämnd
Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN)

HYN:s organisation är uppbyggd av företrädare för arbetsmarknadens parter samt företrädare för hästnäringens organisationer